tjabbatjena

kom nästan precis hem från en dag på stan,

ha vare där med massa folk, va as många där idag! lika brare.

kul vare, men ortoligt varmt, trodde ja skulle smälta, höll på att

försvättas nästan ... mumma. men en sak som ja kan dissa totalt

idag är donkens mc flurry ... hade längtat efter en hela dan, fick 16

kroner av mamma så ja skulle kunna köpa en, sen kom ja dit och skulle

köpa en, så säger dom 17 kr? och inte kunde man pruta heller,

HATAR när dom höjer priset, balöba ... blev svin sur. så jag och jennifer

gick till hemköp och köppte kakor och dricka iställe, *hihi*

så jaa, nu skaja väl antingen sitta här eller hitta nån som hänger med ut i solen,

så otroligt härligt väder! nästan för varmt, menmen, ja ska inte klaga!

skriver kanske mer sen,

kyssn ;)

// lindawidmark

... bullshit.

ja undrar vart orden från rubriken tog vägen ...

visst, de är kanske både ditt och mitt fel, fast ja,

mest mitt. med tanke på allt jag gjort, jag känner att jag

måste försöka förklara dehär för dig igen, för du verkar

seriöst inte förstå?

här läre ju komma både, ilska, besvikenhet, sorg osv från min sida,

men från dig läre ju bara bli 'careface', men de skiter jag i, jag känner

att jag måste få ur mig dehär, kan inte ha de inom mig, orkar inte prata

om de, så ja, enda sättet är att skriva, för mig iaf.

soo ... let's go.

- första dagen vi träffades var underbar, på olika sätt .. rolig också

kan ja ju säga .. med tanke på hur den uppkom. dagen efter blev de

ett stort missförstånd för oss båda, och vi vet själv hur de va.

dagarna gick och gick, jag hade massa skit i huve, funderade på hur

de skulle bli. under tiden jag funderade skaffade du tjej, 

jag insåg just då, att du var min värld, den perfekta killen, jag vet att

de var sent att komma på de just då. men vi pratade, väldigt mycke 

faktiskt. och tillslut kom vi fram till, att vi inte klarade oss utan varann,

att vi bara hade varann i huve, hela tiden, vem vi än va med.

såde blev 'du&jag' .

ja minns fortfarande första dagen jag kom hem till dig, du satt där på

bron i solen, sken som min egen lilla sol, och kramade mig så fort

jag klev ur bilen, de är en sak jag aldrig kommer glömma.

men 1 vecka senare, kom min nästa tabbe. jag mådde skit, inandout.

var nere hela tiden, såg inget ljus, kände att jah bara var en börda för dig,

att jag gjorde dig ledsen, förstörde för dig, jag hade endast skuldkänslor.

+ att jag var så otroligt depp.

jag klarade inte av att plåga människan jag älskade mest av allt.så jag bad

om uppehåll. men de var nog dubbelt så mycke sämre än att låta det vara,

fortsätta att va tsm med dig. du tog de såklart som en total diss, att jag inte

hade nå känslor för dig. dagarna gick, vi pratade, både du och jag var nått

så otroligt förkrossade, men vi började prata igen, efter bara några dagar.

jag försökte förklara, och tillslut var det vi igen. vi var lyckliga, kära.

för varje dag som gick blev våra känslor bara starkare och starkare för varann,

tillslut kunde vi säga orden 'jag älskar dig' till varann, och det kändes perfekt.

tiden gick så otroligt fort,  rätt vare va så hade vi varit tillsammans i 1 månad.

och mer skulle de bli! de var vad vi tänkte då iaf.

som sagt rann tiden iväg, vi var med varann nästan varje dag, fanns alltid

där för varann, ringde varann varje dag och varje gång nån av oss var nere.

efter ett tag hade de gått 2 månader. och fortfarande kändes allt perfekt.

vi var oslagbara. vi blev fortfarande mer och mer kär, ingenting kunde förstöra för oss, ingen kunde komma i våran väg.

vi började planera att du skulle med mig och min familj till norrfälsviken,

men du fyllde år när vi skulle dit .. men ändå ville du med, vi ville inte vara

ifrån varandra, 1 vecka var för länge. vi ville inte vara ifrån varann så länge,

de gick bara inte. när 3 månader hade gått var vi fortfarande lika glada.

men en vecka efter vi hade firat 3 månader ... då, då kom den människan

både du och jag hatade, och då menar jag verkligen hatade.

men jag var väl feg, rädd och svag antar jag ..

såklart kunde jag inte säga nej, jag träffade den människan och gjort mitt

livs största tabbe, dagen jag försörde allt för dig och mig.

mer om de vill jag inte ta upp, förutom att jag ångrar de så otroligt mycke,

och de vet du. hoppas jag.

men såklart, valde jag att säga sanningen, att jag hade varit otrogen.

på det värsta sättet, jag ville vara ärlig för dig, ville inte ljuga och leva på

lögner. jag berättade allt framför dig, jag såg dina ögon fyllas med tårar,

hur plågad du var. jag led, nått så otroligt. ångrade allt, var helt mållös.

efter ungefär 1 timme och 40 min gick du, jag gick efter och försökte prata

med dig, du bara gick ... jag stog på vägen i spöregnet och tittade efter dig,

ja grät och grät och grät, ropade efter dig, var helt vilse.

tillslut svarade du mina rop med 3 svaga tysta ord .. 'det är slut.'

efter det gick du .. jag stog där, helt vilsen, förkrossad. lika förkrossad som du.

båda hade förlorat den vi älskade mest av allt. på 2 olika sätt.

dom värsta sätten att förlora den man älskar. kanske skulle jag ha sprungit

efter dig, jag vet inte. ja var för feg, för rädd, rädd för att göra ännu ett misstag.

dagarna gick, jag grät mig igenom flera hårda och sömnlösa nätter.

efter de ha vi väl pratat ... och hållt på igen.

men de har aldrig blivit vi igen.

jag sumpade allt igen. men när jag verkligen var berädd allt ge allt var det

försent. du hade förälskat dig i min bästavän.

jag kände hur allt for igenom mitt huve, tusen frågor, tusen känslor.

dethär med min bästa kompis hände för bara några dagar sedan.

jag är helt vilsen, förkrossad.

tänker på att de fortfarande hade kunnat vara 'du&jag' , även idag om inte jag

hade gjort de jag gjort. tankarna flyger genom mitt huvud just nu,

tårarna rinner och rinner. känner hur jag stänger in mig.

- blir ensam -

känner att jag inte har nån att prata med, nu när jag som mest behöver det,

käns de som att alla försvinner. kanske är de mitt eget fel, jag vet inte.

men jag vill fortfarande att du ska veta, att jag älskar dig, lika myket som jag

gjorde för 1 år sedan.

jag hoppas fortfarande, på att det ska bli vi.

även fast jag vet att de inte kommer bli de.

det är försent. det är över.

vil lever våra egna liv.

jag älskar dig - du hatar mig.

som jag har fattat de just nu iaf.

som du sagt förut, älskar du mig fortfarande, men ilskan och rädslan håller

emot. rädslan om att bli sårad ännu en gång.

men ja .. så mycke met att skriva har jag inte just ikv ..

kanske kommer skriva mer nån annan dag. men nu känner jag att det räcker

för ikv. för mycke tårar. ser knappt vad jag skriver. så de sista jag vill säga är

väl,

jag älskar dig, Linus Norberg.

// lindawidmark

- eeeego bild, nu får ni vrida på huve :u

halv panik nu ... sitter här hemma och väntar på att håkan ska komma hem

med biteline pizza, efter de måste ja hitta någon/några & va med, för ja tänker

inte sitta inne hela kvällen, PUNKT SLUT!

och om ja inte hittar nån snart kommer ja få über panik, inte okej!

jaja, slut på klagemål, tar gårdagen och dagen lite fort eftersom att ja inte

berätta så mycke (y'

gårdagen;

vaknade och fixade mig sen vandrade jag till skolan, va där till ungefär 3 då

jag slutade, då gick jag och jennifer i min klass ner på stan, vi va där lite fort

så hon fick köpa nå saker hon ville ha, sen gick vi och solade i 15 min var.

känner att ja börjar bli lite brun nu! ska försöka komma iväg lite mer nu te

solariet. efter de gick ja hem, sen hände inte så mycke mer, satt mest bara

och slöade.

dagen;

vaknade, fixade mig och gick te skolan som alla andra vardagar, sen gick ja

hem efter skolan och nu sitter ja bara här, väntarju på håkan som ja skrev där

uppe ... hahah, mja, som sagt får ja ju se vad som händer ikv, ska ringa runt

te lite folk och kolla vart alla håller hus.

men hare bra så länge! lärju slänga upp nå mer,

kyssn

// lindawidmark

- ååh va less ja blir!

har verkligen ingen lust att åka te pappa i helgen, finns INGENTING

att göra där ... uscha, vägrar åka dit om ja inte hitta nån kompis

som kan förlja med!

menmen, slut på klagomål, nu ska ja snart stänga av datorn, sen ska

ja duscha, sen blire sängen.

hare braa, kyssn

// lindawidmark

... så löd mina ord för nån vecka sen, höll jag de?

- nej.

att man inte kan komma över en människa, som inte ens vill ha en?

kanske är de som ally säger, 'den man aldrig kan få, kommer man aldrig över.'

jag vet inte, men så verkar de just nu iaf, jag har rätt så lätt att börja

gilla en kille, men att verkligen börja älska nån, de tar sin tid ...

jag har varit riktigt kär 2 lr 3 gånger, beror på om den 3dje räknas ..

men om vi säger 2 då. och dom 2 personerna, ja .. en av dom är väl borta

hur mitt liv nästan helt. men den andra ... han vet vem han är.

just nu käns de som att den personen kommer finnas i mina tankar föralltid.

och de går mig på nerverna, med tanke på att han inte vill ha mig i sitt liv längre,

jag sumpade mina chanser, de får jag acceptera. och jag vet att jag gjorde fel.

mer än att säga förlåt och att jag ångrar de nått så otroligt kan jag inte göra,

och de haja gjort också. men de va väl försent antar jag.

så nu, nu säger jag dehär, jag vet att de inte går, men nu måste jag gå vidare,

gå vidare och glömma de som har hänt, 'bort med de gamla, och in med de nya.'

// lindawidmark

♥

Tell everybody i'm on my way
New friends and new places to see
With blue skies ahead, yes i'm on my way
And theres no where else i'd rather be

Tell everybody i'm on my way
And i'm loving every step i take
With the sun beating down, yes i'm on my way
And i can't keep this smile off my face

Cause theres nothing like, seeing each other again
No matter what the distance between
And the stories we tell, will make you smile
Or really lifts my heart

So tell'em i'm on my way
New friends and new places to see
And to sleep under the stars and could ask for more
With the moon keeping watch over me

Not the snow nor the rain, can change my mind
The sun will come out, wait and see
And the feeling of the wind
In your face can lift your heart

Oh... theres no where i'd rather be
Cause i'm on my way now
Well and true
I'm my way there
I'm on my way now

Tell everybody i'm on my way
I just can't wait to be there
With blue skies ahead, yes I'm on my way
And nothing but good times to share

So tell everybody I'm on my way
And I just can't wait to be home
With the sun beating down yes I'm on my way
And nothing but good times to show

I'm on my way
Yes, I'm on my way

♥

hihi, som ni ser så ha ja en ny header, lingon (en i gävle)

fixade den åt mig, käärlek åt honom!

men ja, har inte så mycke att skriva om just nu faktiskt,

har vare på skolan och tråkat där, och nu söker jag nån

som inte sitter hemma och pluggar som jag kan va med,

knr att ja ha sutte inne för mycket nu.

ja vill uuut, ut i solen! ska kolla med håkan (mammas kille)

om han vill skjutsa mig nånstans bara fatt ja är så söt,

så jaa, vi får se om ja bloggar nå mer idag eller inte,

om ja inte hitta nån att va med lärja ju ha tråkigt och slänga in

massa saker här, men hare bra så länge!

kyssn

// lindawidmark

ojojoj, första bilden? aaw, gulligt. såfort ja ser dendär bilden

tänker ja på göransson, men de kanske inte är så konstigt med

tanke på att  de va han som hitta dendär bilen ... *hihi*

han är söt han, saknad också! ha inte vare med han sen ja konfirmerade

mig, och de va nå veckor sen, får ta och ringa han nån dag (y'

menmen, nu haja äte iaf, sitter och funderar på vad ja ska köpa för

systemkamera när ja ha sålt fyrhjulingen, också längtar ja tills jag

får ta moppekorte ... vill köra moppen NU!

blir galen snart.

tror nog att ja ska försöka sätta mig och pilla på nån ny header om ja

orkar också. denhär är typ ... tråkig och ful! uscha, bättring skare bli där.

men nu ska ja kika vidare, hare bra!

kyssn

// lindawidmark